Radon varken luktar eller syns
Radon är en radioaktiv gas som varken syns eller luktar och som förekommer naturligt i marken. Radon bildas när radium sönderfaller. Det bildas ständigt och spontant, utan yttre påverkan. Radon sönderfaller i sin tur till radioaktiva metallpartiklar, så kallade "radondöttrar".

Radon i bostäder
Radon kan tränga upp genom marken, in i byggnader och bostäder. Radon frigörs också från vissa byggnadsmaterial, till exempel blåbetong. Höga halter av radon kan också förekomma i dricksvatten, särskilt om vattnet tas från en djupborrad brunn.


Hur farligt är radon?

Radon kan orsaka cancer. Några hundratal svenskar drabbas varje år av lungcancer som en direkt följd av radonexponering. Enligt Statens Strålsäkerhetsmyndighet (SSM) är radon vårt största strålningsproblem. Trots detta har radonmätningar utförts i endast ca 10% av fastighetsbeståndet i Sverige.

Radon följer med luften in i luftrör och lungor när vi andas. I lungorna sönderfaller radonet, vilket medför att skadlig strålning avges som kan orsaka lungcancer. Även andra organ får en stråldos, men där är risken för skada inte lika stor. Från det att någon utsätts för radon tills dess att lungcancer kan påvisas tar det 15 - 40 år.

Hur vet man att radon är skadligt?
Flera studier har påvisat sambandet mellan radon i bostäder och lungcancer, men osäkerhet råder ännu om riskens absoluta storlek. Statens Strålsäkerhetsmyndighet (SSM) uppskattar antalet framtida fall av lungcancer till ca 500 per år. I flera undersökningar har man konstaterat ett starkt samband mellan rökning och radonbetingad lungcancer. Man räknar med att närmare 90% av dem som drabbas av lungcancer, orsakad av radon, är rökare.

Varför bör jag jag mäta radon?
Den främsta anledningen till att du bör mäta radonhalten är för att få reda på om det finns onödigt höga stråldoser i ditt hus. Andra starka skäl att mäta radonhalten är om ditt hus ligger i ett område där det finns risk för markradon, om ditt hus är byggt mellan åren 1930 och 1975 eller om det ligger i ett område där det är vanligt med hus byggda av blå lättbetong.

När du bygger ett nytt hus bör du se till att undvika radonproblem i framtiden. Det kan du göra genom att undersöka hur mycket radon marken avger, eller genom att bygga radonsäkert redan från början. Hör med kommunen om det behövs en markradonundersökning. Den skall i så fall göras innan grunden läggs. När huset är färdigt bör man även mäta inomhus. Först när du fått reda på radonhalten, kan det avgöras om det behövs några saneringsåtgärder.

Om du gjort någon större om- och tillbyggnader ska du definitivt mäta. Hit räknas även installation av fjärrvärme eller braskamin.

Vad kan man göra åt radonproblem?
Med sakkunnig hjälp kan du i de flesta fall hitta effektiva åtgärder till rimliga priser. Staten bidrar dessutom med ett speciellt radonsaneringsbidrag på 50% av kostnaden (maximalt utbetalas 15.000 kr). Vi hjälper dig gärna med din ansökan!

Det är viktigt att tänka på att orsaken till radon i ett hus är unik. Därför behöver man undersöka det specifika huset och därefter vid behov sänka värdena med rätt metod. Vi tar reda på orsakerna till den höga radonhalten och föreslår åtgärder.

Radonhalten varierar
Radonhalten i en bostad varierar med årstiden och är vanligen olika från rum till rum. Dessa variationer beror främst på förändringar i utomhustemperaturen, men även t ex vindstyrka och vindriktning har betydelse. Radonhalten varierar också under dygnet. Den påverkas bland annat av:

  • Ytterdörr och fönster som öppnas och stängs

  • Fläktar i kök och badrum som slås till och från
  • Eldning i en öppen spis
En del av dessa variationer kan vara regelbundna. Köksfläkten kanske används ungefär samma tid varje kväll. Andra variationer är mer slumpmässiga. Man vädrar när det behövs, inte på bestämda tider. Ändrade vanor kan också påverka radonhalten. Så här kan det se ut ibland: