Radon - ett nationellt miljömål
Riksdagen har antagit 15 miljökvalitetsmål. Till vart och ett av dessa har ett antal delmål knytits. Boverket har ett särskilt ansvar för miljömålet "God bebyggd miljö". Man arbetar som bäst med att sätta upp mål om en hälsosammare inomhusmiljö med fokus på radon. Hur långt man kommit i dagsläget redovisas i en rapport per april 2003. Vi har här tagit oss friheten att "saxa" viktigare avsnitt ur rapporten.

Sammanfattning
Inomhusmiljö är ett komplext område som innefattar termiskt rumsklimat, luftkvalitet, ljudnivå och ljus. Delmålet om inomhusmiljö härrör sig från "Regeringens proposition 2001/02:128 om Vissa inomhusmiljöfrågor". I propositionen fastställs delmålet:

År 2020 skall byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Därför skall det säkerställas att:
  • Samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation,
  • Radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m3 luft, och att
  • Radonhalten i bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m3 luft.
LÄGET IDAG!
I Sverige finns ca 4,25 miljoner bostäder, varav 1,95 miljoner i småhus och 2,3 miljoner i flerbostadshus. Enligt Radonutredningen och ELIB-studien 1991-92 är radonhalten i inomhusluften högre än 200 Bq/m3 i 380 000-480 000 bostäder. Uppskattningsvis 2 500 skol- och förskolebyggnader ligger över delmålets gränsvärde.

Om delmålet ska uppfyllas krävs utöver saneringar också att antalet mätningar ökar kraftigt. Drygt 400 000 radonmätningar av inomhusluft har gjorts i Sverige. För att vara säker på att finna alla radonutsatta bostäder krävs att dessa mäts, vilket innebär att vi behöver göra ca 2,3 miljoner mätningar. Nedan visas översiktligt radonläget i de tre olika kategorierna.

Radon i småhus
  • Antalet bostäder i småhus: 1 950 000
  • Uppskattat antal radonmätta bostäder: 300 000
  • Antal bostäder som återstår att mäta: 1 650 000
  • Uppskattat antal bostäder med halter över 200 Bq/m3: 280 000
Det finns 1 650 000 bostäder i småhus med okända radonhalter. Om man ska finna dessa krävs att samtliga mäts (vilket naturligtvis kan ifrågasättas), vilket kommer att ge höga kostnader. Under ett normalår saneras ca 1 000 småhus.

Radon i flerbostadshus
  • Antalet bostäder i flerbostadshus: 2 300 000
  • Uppskattat antal radonmätta bostäder: 150 000
  • Antal bostäder som återstår att mäta: 580 000
  • Uppskattat antal bostäder med halter över 200 Bq/m3: 115 000
Samtliga bostäder i flerbostadshus behöver inte mätas, utan behovet finns bara för dem som har markkontakt samt ett urval av övriga i varje byggnad. Normalt görs 1000 saneringar per år. Osäkerheten om saneringsuppgifter i flerbostadshus är dock större än vad som gäller småhus.

Radon i skolor och förskolor
  • Antalet byggnader: 25 000
  • Uppskattat antal radonmätta byggnader: 5 000
  • Antal byggnader som återstår att mäta: 20 000
  • Uppskattat antal byggnader med halter över 200 Bq/m3: 2 500
Det finns tre orsaker till att skolor och förskolor har mindre problem med radon från byggnadsmaterialet. För det första är mängden blåbetong i förhållande till rumsvolymen mindre än i bostadshus. För det andra är luftväxlingen större och ventilationen bättre i skolorna. Slutligen, de flesta skolbyggnader innehållande blåbetong upptäcktes redan på 1980-talet.

NOLLALTERNATIVET - OM INGA YTTERLIGARE INSATSER GÖRS!
Här redovisas bedömningar om trolig åtgärdstakt om inga ytterligare statliga åtgärder införs. Antagandena om åtgärdstakten bygger till stor del på en framskrivning av den historiska utvecklingen.
 
Radon i Småhus
280 000 småhus har i dag radonhalter över 200 Bq/m3. Under antagandet att åtgärder görs i 1 000 småhus varje år, kommer det att ta 280 år innan alla småhus är sanerade. I en tredjedel av de småhus där man vidtar åtgärder för att sänka radonhalten uppnås inte en radonhalt under 200 Bq/m3. Denna andel bör minska i framtiden, när en ökad fokusering görs mot att vidta rätt åtgärder mot respektive radonkälla. I nuläget görs det ca 25 000 radonmätningar per år i småhus. Om alla hus ska mätas innebär det att det kommer att ta 66 år innan alla småhus är radonmätta.

Radon i Flerbostadshus
115 000 bostäder i flerbostadshus har i dag radonhalter över 200 Bq/m3. Under antagandet att åtgärder görs i 1 000 bostäder varje år, kommer det att ta 115 år innan alla flerbostadshus är sanerade. Läget för flerbostadshusen är något mer fördelaktiga än för småhus. Dels är det ju hyresvärdens skyldighet att tillhandahålla en sund bostad. Vidare behöver inte hyresgästen ensam stå för en eventuell saneringskostnad. Vidare är effektiviteten beträffande saneringen bättre. En uppskattning är att det kommer att göras ca 25 000 mätningar per år, vilket medför att det kommer att ta ca 25 år innan alla flerbostadshus är mätta.

Radon i förskolor, skolor och daghem
2 500 skolbyggnader har i dag för höga radonhalter. Under antagandet att åtgärder görs i 200 byggnader per år, kommer det att ta ca 12 år innan alla skolbyggnader är sanerade. Skolorna och förskolorna har av de flesta kommuner ansetts vara viktiga i radonhänseende. Stor möda har lagts ned på att sanera blåbetongbyggnader. De brister som finns kvar rör först och främst skolbyggnader med markradonproblem. Radonutredningen ansåg att samtliga skolor skulle vara åtgärdade inom en femårsperiod. Dess analys gällde dock endast byggnader vars radonhalt översteg 400 Bq/m3.

Radonläget vid delmålets slutdatum
Med de antaganden om åtgärdstakt som presenteras ovan kommer 1 600 skolbyggnader att ha sanerats år 2010. Det återstår då ca 900 byggnader med för höga radonhalter. Till år 2020 kommer 18 000 småhus och 18 000 bostäder i flerbostadshus att ha sanerats. Kvar finns då ca 260 000 småhus och närmare 100 000 bostäder i flerbostadshus med för höga halter av radon.